Att skriva för teatern
Att skriva text för en teater innebär i regel att vara manusförfattare. Man skriver alltså de repliker som skådespelarna framför på scenen. Det handlar ofta mest om dialog men ett teatermanus kan även innehålla instruktioner om hur scenerna ska se ut för att fungera. Ofta har dock regissören stor frihet när det handlar om att anpassa ett manus. Det är inte ovanligt med moderna bearbetningar av gamla, klassiska pjäser. Att skriva för teater kan alltså innebära att man kortar eller ändrar en befintlig pjäs. Större teatrar kan hålla sig med en kommunikatör eller copy writer som sysslar med hemsidestexter och pjäspresentationer.
En besvärlig arbetsmarknad
teater kan prägla en för livet och är en kraftfull uttrycksform. Det är tyvärr svårt att försörja som manusförfattare i Sverige idag eftersom det inte framförs så många nyskrivna pjäser på de stora teatrarna, där är det fortfarande klassiker som gäller. Det finns många fria grupper som sysslar med skolteater och som framför sina egna pjäser, där finns det en nisch för aspirerande pjäsförfattare. Det speciella med att skriva manus är att all information måste finnas i sceneriet, skådespelarnas gestaltning och i dialogen. Människors inre monologer, som tar stor plats i romaner, är väldigt svåra att uttrycka på en scen.
Viktig form av litteratur
Man kan tycka att ett manus för teater är så speciellt och begränsande till formen att det inte är litteratur, i egentlig mening. Flera rena pjäsförfattare återfinns dock på den exklusiva listan över våra nobelpristagare. Välskrivna pjäser kan i regel läsas med stor behållning som de är, från pärm till pärm. Utan skådespelare. Vår kanske mest kände svenske nu levande dramatiker Lars Norén anses även vara en betydelsefull författare, tack vare sina pjäser. William Shakespeare, den kanske mest betydelsefulla författaren genom alla tider, var även han i huvudsak dramatiker. Tillsammans med lyrik och epik räknas dramatik som en central genre inom litteraturen.